Rapporterna ger kontroll över företagets välmående och är ett konkret underlag till ekonomiska beslut mot önskad riktning. Balansräkning består av företagets tillgångar, skulder och egna kapital. Det visar vilka tillgångar som finns och hur de är kapitaliserade. Däremot säger balansräkningen ingenting om hur era intäkter eller kostnader ser ut – det hittar ni i stället i resultaträkningen.
Balansräkning: Balansräkningen består av företagets tillgångar, skulder och egna kapital. Det visar vilka tillgångar som finns och hur de är försedda med kapital.
Tillgångar: Tillgångarna består av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar som ska användas i företaget mer än ett år ska finnas på den här posten. En anläggningstillgång kan exempelvis vara maskiner, inventarier, byggnader och mark. Omsättningstillgångar är tillgångar som ska omsättas inom ett år. Detta kan vara varulager, kundfordringar, kassa och bank för att nämna några.
Skulder: Det finns långfristiga och kortfristiga skulder på balansräkningen. Kortfristiga skulder är betalningar som ska ske inom ett år såsom leverantörsskulder eller skatteskulder. Långfristiga lån har längre betalningstider och det skulle exempelvis kunna vara ett banklån.
Eget kapital: Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångarna och skulderna, det är företagets egna medel. När ägarna sätter in pengar eller om företaget går med vinst ökar det egna kapitalet. Samtidigt om företaget går med förlust eller om ägarna tar utdelning minskar det egna kapitalet. Det egna kapitalet består av fritt och bundet. Det fria kapitalet får ägarna ta utdelning på (så länge det inte påverkar ekonomin negativt).
Resultaträkning: Precis som balansräkningen innehåller resultaträkningen en sammanställning av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Företagets resultat räknar man ut genom att ta alla intäkter minus kostnader under en period.
Intäkter: Intäkter är pengar som kommer in i företaget, det kan vara från en tjänst eller varor företaget säljer. Intäkter brukar delas upp för att få en bättre överblick vad vilken försäljningsverksamhet som generar vilka pengar.
Kostnader: Även här delas kostnaderna upp, direkta/rörliga kostnader och övriga kostnader. De direkta/rörliga kostnader är kopplade till intäkterna. Ökar intäkterna kommer även de direkta/rörliga kostnaderna påverkas av det. Övriga kostnader är kostnader som inte är direkt kopplade till intäkterna. Exempelvis lokalkostnader, kontorsmaterial osv.
Personalkostnader: Denna har en egen rad i resultaträkningen. Där visas löner, ersättningar, förmåner, pensionskostnader, sociala avgifter och övriga personalkostnader.
Resultat före avskrivningar: Resultat före avskrivningar ska täcka kostnader för avskrivningar, ekonomiska poster, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skattekostnader.
Avskrivningar: På den här raden ska företagets planenliga det vill säga de bokföringsmässiga avskrivningarna finnas. Detta är en kostnadspost då avskrivningar är värdeminskning av slitage på företagets anläggningstillgångar. På denna post ska det inte finnas några överavskrivningar.
Resultat efter avskrivningar: Här ser man om företaget klarar att täcka kostnaderna för värdeminskningen på sina anläggningstillgångar.
Ekonomiska poster: Här finns bland annat företagets ränteintäkter och räntekostnader, det är de vanligaste delposterna. På den här raden finns även bankkostnader, utdelningar, kapitalvinster och kapitalförluster på aktier och slutligen valutakursdifferenser.
Resultat efter kapitalresultat: Här ser man företagets resultat inklusive de ekonomiska posterna.
Extraordinära poster: På den här raden redovisas intäkter och kostnader som är avvikande. Det är inte vanligt att ha något på den här posten då kraven är höga för att det ska klassas som en extraordinär intäkt eller kostnad.
Bokslutsdispositioner: Här finns överavskrivningar och avsättning till periodiseringsfond. Det är skattemässiga åtgärder som kommer påverka beskattningen av årets resultat.
Skatter: Här är skatten för företaget. Skatteberäkningen kan se felaktig ut om man räknar utifrån resultatet, det beror på att man även räknar med årets ej avdragsgilla kostnader och eventuella periodiseringsfonder.
Årets resultat: På sista raden i resultaträkningen visas årets resultat. Här ser man svart på vitt vad som finns kvar efter alla intäkter och kostnader. Genom att förstå vad som finns på varje kostnadsrad ger det ett övergripande vart kostnaden/kostnaderna är höga och vart man bör åtgärda detta.
